Tappat tron

Jag börjar tappa tron på att det är ljus jag borde jobba med. Har inte jobbat med det på ett tag nu och det känns som om de få kunskaper jag har i ämnet långsamt tynar bort. Försöker tänka på minnen, stunder, då det kändes som det mest självklara i hela världen, att jobba med ljus. Men jag tror jag har förlorat orken att kämpa. På sätt och vis finns motivationen. Det finns ju inget mer i världen jag önskar mig mer än ett jobb. Men negativa tankar dyker upp och säger att ljus kanske inte är min grej. Jag menar vad har jag fått det ifrån? Kanske från mitt slutprojekt, My Clydeside Valentine, som var bland det roligaste och intensivaste jag gjort.

Är det där jag ska hitta kämparglöden igen, genom att söka mig till liknande situationer? Ja man kan väl lika gärna börja i den änden som någon annan och teatrar finns det som tur några stycken. Fast som jag nämnde i mitt förra inlägg, konkurrensen är nog stenhård.

Åh grymma öde, varför föddes jag inte med en fantastisk röst, så hade jag kunnat bli rockstjärna istället!!