Yes! Wow! Woohoo! Wiiii!
Så glad kände jag mig i söndags kväll efter Green Days konsert på Globen. Men efter att ha sjungit mig hes tänkte jag nu prata om ljuset och grafiken i showen. För det var lika fantastiskt som musikerna på scen.

Detta var det första som mötte publiken, efter man släckt ned lokalen. De hade på scenen byggt en ställning av led skärmar, på olika höjder. Det är på dessa de har projicerat en storstadsvy. Det gav ett väldigt pampigt första intryck och etablerade känslan att det är ett storslaget band vi nu ska få se.

Detta är en lite misslyckad bild att försöka få med armaturerna i taket. Det var såklart mycket rörligt och även (nu gissar jag vilt) en hel del led, som växlade färg.

Genom nästan hela konserten utnyttjade man de fantastiska led skärmarna och under detta nummer, tror det var typ den andra låten, projicerade man eldar och bandets namn. Vi i publiken fick en riktig överraskning senare då det slog upp riktiga eldar på scenen. Det var även en hel del fyrverkeri med i showen, mycket pyro helt enkelt. Men det hade definitivt ett syfte. Eldarna och fyrverkeriet fyrades av helt i takt med musiken och fick som sagt publiken att hoppa till.

Bakom led skärmarna, som ju var placerade på scenen, så fanns det en duk. Inget nyskapande men alltid bra att ha, det ger ju många valmöjligheter. Ned ser vi väl det vanligaste användandet, att blåsa upp musikernas ansikten på duken. Vilket jag gillar att man gör då och då under en konsert. Jag tillhör skaran som står ganska långt bak på konserter och då blir ofta musikerna bara små myror på scenen.

 

 

Är det nån som har missat att det är GREEN DAY vi tittar på. Hehe, skämt o sido, så gillade jag faktiskt denna scenen. Extremt grönt, men det känns som en liten blinkning från bandets (eller ljusdesignerns) sida. Bilden ska föreställa en gasmask och är projicerad på duken i bakgrunden. Kameran suger tyvärr åt sig färger, så ni som inte var där får föreställa er ljuset som mycket grönare.

Min favorit scen från konserten! Så himmla vackert och det var jag inte ensam om att tycka. De har med hjälp av projiceringar på led skärmarna skapat en enorm discokula på scenen, som består av små dödskallar. Samtidigt som man vräker på med djupblått ljus och slår på den stor "vanliga" discokulan i taket. Det skapade en otrolig känsla, vackert, mäktigt och glittrande. Visar verkligen vad man kan åstakomma, när man kan sina grejer, och grafik och ljus kan exsistera i en symbios.

Igen en cool effekt som tyvärr inte går att överföra via foto. Både på duken och skärmarna projicerad bilder av musikerna, men man har worpat dem, så allt ser ut som vågor som rör sig i takt med musiken. Det blev väldigt mycket rörelse och igen ett sätt att få publiken att haja till.

Den scen är inte så speciell, men jag älskade den. De projicerar bilder av gamla punkaffischer på skärmarna och bilder av bandet på duken. Det kändes så punk på det där gamla 70-tals sättet. Vackert på ett punkigt vis.

Igen kanske inte den häftigaste scenen, men jag gillar bilden och det är ett bra exempel på hur viktigt det är med rök. Utan rök kan man inte se ljus! Jag gillar alla strålkastarna som for runt både över scenen och publiken.

Green Day goes Gay Pride! Som jag tidigare nämt så suger kameran åt sig färg, men bandets namn och all övrig belysning var i denna scen färgade i regnbågens alla färger. Mycket vackert och precis så där glatt och tralligt som Green Day är.

Här kommer ett exempel på pyrotekniken jag talade om tidigare. Ett eldregn som föll ned över främre delen av scenen. Kom såklart i takt med musiken, som en fantastisk avslutning (minns tyvärr inte vilken låt det var). Smart att ha blått ljus runt om, det gav ljuset från regnet extra tryck.

Min sista bild. Det är faktiskt publiken som skapar ljuset här. Under en av balladerna tittade jag ut över publiken och det kändes som att titta upp på himmelen en stjärnklar kväll. Det är väl mest mobiler och tändare antar jag, men vackert blev det!

Den här konserten var en riktig energi kick. Jag fick se ett band jag lyssnat på sen mellanstadiet, sjunga mig hes och studsa runt med mina vänner. Men det var också väldigt inspirerande ur ett ljus perspektiv. Ljusmässigt var det fantastiskt vackert, musik och ljus exsisterade i symbios och inget konkurrerade ut det andra. Det här är just nu mitt mål: så där bra ljus ska jag också designa nån gång och en sån jävla bra show ska jag köra nån gång...